Det var då själva faen vad lite tid man har över sedan det här med barn kom in i bilden, alltså! I go bananas vilken sekund som helst. Liksom, först jobbar man. Sedan kommer man hem och leker tittut och äter middag. Sedan badar man, läser man och lägger man. Och vips är klockan kväll och det ligger högar med tidningar, pojkvänner, teveprogram, böcker, vänner och bloggar och skriker på ens uppmärksamhet vart man än tittar, men då är man så trött att man liksom inte pallar något annat än att dumglo rakt framför sig.
Vet inte vad jag hade väntat mig direkt, men känner mig bitter och ful i håret och aldrig, aldrig får jag gå på stan heller, buhu.
*bokar en klipptid och håller käften*
5 kommentarer:
apropå apelsiner... det absolut bästa (läs värsta) är när ungen pekar på apelsinen och hojtar att han vill ha, man skalar i vad som känns som en evighet, ger ungen en klyfta och inser att han bara vill sitta och klämma på den. Smaka lite så där på tungan och sedan klämma igen. Va fan lixom!
Vet du, ibland smiter jag tidigare från jobbet och går på stan nån timme innan jag åker hem till familjen. Mycket busigt och mycket välbehövligt.
Har du högar med pojkvänner? Hur bär du dig åt? Rent staplingsmässigt alltså.
Känner igen mig precis, men gör som Frida säger, stick tidigare från jobbet och gå på stan. Låtsas att du är "nån annan" för en stund. Det behövs!
Lugn och fin, sirran. Om bara några dagar kommer jag på besök och jag gillar att leka med små barn nästan lika mycket som jag gillar att köpa grejer. Jag passar kidet en stund medan du kollar på kläder. Vad sägs? Om inte annat så sätter vi Johan och Rufus på en fotbollsbar och sen springer vi på stan. Fiffigt, visst?
Skicka en kommentar