I nio långa månader tyckte jag det här med kaffe kändes oerhört överskattat. Nu är de nio månaderna uppenbarligen slut. Min lekamen ber försynt, nej skriker, nej VRÅLAR efter kaffe hela tiden. Tjugo, trettio koppar om dagen vill den ha. Helt besinningslöst, ja. Tell me about it.
Jag bara: - Men inse, kroppen! Du kan verkligen inte få tjugo, trettio koppar kaffe. Det är inte rimligt.
Kroppen: - BIATCH! Nu ger du mig kaffet.
Jag: - Men... det är inte bra för beb...
Kroppen: - KAFFET! NUUU!
Herregud, liksom.
En del är så himla lättstötta nu för tiden.
5 kommentarer:
hahaha, japp. sömnbristen vill ha sitt :) min ville, förutom ohemula mängder kaffe, även ha tre ton toblerone varje dag. eller motsvarande i fikabröd.
Haha! Ja vad ska man säga... välkommen till livet som mamma? ;-)
Hahaha, vem sa att det ska vara lätt att vara sig själv?
men hallå! du menar väl kaffe LATTE! eller?
kram!
Alltså, jag skrattar åt dina inlägg varje dag... KEEP UP THE WORK! :)
Skicka en kommentar