Det är inte det att jag inte lever.
Jag har bara fastnat lite.
Det är ju så svårt att göra annat än att sitta och stirra på sin bebis och självgott slå sig för bröstet och konstatera för tusende gången att ingenting i världen rimligtvis kan vara sötare. Eller mjukare, för den delen.
- Vi borde sätta upp postit-lappar i lägenheten med sådant som vi behöver komma ihåg.
- Typ som vadå?
- Typ som "Idag är det fredagkväll. Normala människor är ute och svirar. Normala människor kommer vara bakfulla imorgon. Glöm inte det."
- Va? Är det fredag redan?
4 kommentarer:
Svira? Vem bryr sig. Killa barnet lite under de söta fötterna.
Ja, man gör ju det. Helt konstigt hur livet ändrar fokus när man får barn. Allt annat blir oviktigt och man skiter i världsproblemen, så länge ens lilla solstråle är lycklig och trygg.
Heelt underbart! Gosa loss ordentligt!
Jag trodde det var nåt man sa, den första tiden går så fort, men det är verkligen så. Njut allt ni bara kan, glöm bort omvärlden och fastna hos bebis med gott samvete. Världen har börjat snurra snabbare nu.
Njut. Såklart.
Åh gud, jag minns att jag på allvar glömde bort min födelsedag!! För jag var typ en månad efter mentalt!! ;o)
Mys på ni!!!
Skicka en kommentar