tisdag, januari 13

Inte utan min blogg

Jag har börjat förstå att det är av yttersta vikt att jag ger mig till känna på bloggen med jämna mellanrum för att hålla blodtrycksnivån stadig hos folk jag känner. Ser inga problem där, bloggar gör jag gärna. Och med "gör jag gärna" menar jag givetvis snarare "måste jag för att inte börja skaka okontrollerat". Som Millan så klokt uttrycker det: Det finns liksom knark. Och så finns det bloggar.
Ni skämtar ibland om att ni tycker jag ska ta med mig datorn till BB och blogga live från förlossningen. BEWARE, säger jag som svar på det. Ge mig inga dumma idéer här. Jag har ju tappat omdömet, har jag sagt.

5 kommentarer:

Johanna sa...

I Östersund där jag födde fanns det wireless på rummet! Men jag fick inte med mig datorn.

Trogen läsare :) sa...

det finns knark och så finns det bloggar som din! tack för en massa rolig läsning, hoppas bebben tittar ut snart :)

cecilia sa...

det är så bra att bloggkärleken är besvarad! hälsar "taleskvinna för oss läsare som är gravt förtjusta i dig och din blogg".

Karin sa...

Ha, jag skrev minsann ett inlägg på min blogg från förlossningsrummet! Förvisso medan jag väntade på att det skulle komma någon doktor och sätta igång mig så det var ju inte helt live. Så blogga på du, men för din egen skulle så tror jag du gör bäst i att inte ha någon kamera på!

@enga sa...

och jag bloggade inom fyra timmar efter förlossningen... fast sen var det bloggpaus i ett par veckor, och jag har fortfarande inte riktigt återhämtat mig. Det finns ju nån som faktiskt är roligare än datorn att prioritera här hemma nu. :-) Lycka till!