onsdag, januari 31

Och nu ska jag gå och ställa mig formad som ett X i en dörröppning

Men alltså, det gör egentligen inte så mycket att min kille ligger och latar sig när jag städar för ju mer jag tänker på det desto mer inser jag att jag kanske faktiskt har en liten crush på golvmoppen också. Jag gillar inte dammsugare och sån skit, men det är helt klart något visst med golvmoppar. Mmm...ajax och golvmopp. Det är grejer det.

Önskas: Kille med känsla över huvud taget

- Lisa?
- Mmm?
- När du har städat färdigt, kan du komma med mjölk och kakor till mig då? Jag orkar inte riktigt resa mig ur sängen.

tisdag, januari 30

Önskas: Kille med känsla för viktiga högtider

- Gustav?
- Mmm?
- Vad ska jag få i alla hjärtans dag-present?
- Hahahahahahaha!
- Va?
- Hahahahahahaha!
- Jag hör dig inte riktigt.
- Hahahahahahaha!
- Menar du INGENTING nu?
- Alla hjärtans dag är ett kommersiellt jippo, baby. Ingenting är precis vad jag menar.

måndag, januari 29

Kärleken i mitt liv

Jag kan inte dölja det längre. Jag är kär i min diskmaskin. Dödens. Jag småpratar förälskat med den varje gång jag står vi diskbänken och det är himlastormande lycka och rosenrött skimmer varje gång jag får trycka på knapparna. Äkta kärlek, people.

Det övergår mitt förstånd hur jag över huvud taget har klarat mig utan den i alla dessa år. ”Avslappnande att diska”. HahahahahaHAHAHA! Jag kolar vippen av skratt i mitt inre.

Mig lurar ni aldrig mer.

Det är diskmaskinen och jag intill dödens dagar.

Minus till bror. Plus till syster.

Min söta lillebror är verkligen ett charmtroll. Först var han ute på disco. Träffade en söt flicka och frågade henne hur gammal hon var. Flickan svarade 31. Då sa min söta lillebror: Oj, vad gammalt!

Sedan ringde han hem till mig. Frågade vad jag gjorde. Jag svarade att jag tittade på film. Då sa min söta lillebror: SJÄLV?!? Fy, vilken sorglig människa du är!

Min söta lillebror kanske skulle ta och vakta sin tunga.

Annars kanske hans söta storasyster doppar hans kvarlämnade tandborste i toaletten och tar tillbaka extranyckeln till sin lägenhet och ger den till någon snällare.

(Min söta lillasyster till exempel. Hon säger saker som: "Jag tycker du är festlig i dina mysbyxor". Hon vet vad en storasyster vill höra, hon.)

lördag, januari 27

Gräsänka

Min kille är på vift hela helgen. Jag funderar på vad jag ska passa på att göra som jag brukar försaka när han är hemma. Kommer på två saker:

1. Titta på fåniga kärleksfilmer.
2. Äta kött.

Sitta i soffan och lipa till kärleksfilmer samtidigt som jag gnager på en halv gris, alltså.

Charmigt.

fredag, januari 26

Blockljus

Blockljus då, är det inne eller ute? Jag köpte tre stycken igår. Två olivgröna och ett vitt. Jag har precis kommit in i min blockljusperiod. Nu oroar jag mig för att jag är fem år för sent ute.

torsdag, januari 25

Fräscht

Dagens hatord: Fräsch.
Jag har ätit en FRÄSCH sallad till middag.
Det är ju så man kan dö.
Sedan läste jag senaste numret av Veckorevyn.
Ebba listar inne och ute.
Inne-snacks = en egen healthy men god nötmix.
Ute-mat = transfetter.
Ute-väska = supersizade handväskor.
Note to self: Det är fräscht med benvitt till en blekis, typ om man ska på en glammig gala eller så.
Det finns ett reportage också om hur man får bättre självkänsla. Det är 10 steg. Ett av stegen är: Läs självhjälpsböcker. Ett annat steg är: Fastna inte i soffan.

Jag älskar supersizade handväskor.
Jag vill ha skitsmala ben.
Nu ska jag läsa en sorglig bok och gråta lite.

Från en annan planet

Jag hamnade bredvid två killar i 16-årsåldern på tunnelbanan igår. I en kvart. Jag tjuvlyssnade precis hela tiden. De pratade svenska. Jag fattade inte vad samtalet handlade om. Jag har panik. Det är mitt jobb att vara nere med kidsen! Hilfe.

Så här lät det ungefär: Bla bla leaches, bla scills, bla bla bla hurters, bla bla pac, bla HD, bla bla spunta, range, bla bla bla bla instanto, PP. Bla scillad, bla bla slap, bla quest, squat, bla bla gunka, bla lol, bla bla hur många liv som helst.*

*Med reservation för garanterade felstavningar.

Jag har kommit till slutledningen att det förmodligen handlade om dataspel. Men sedan tar det stopp. Pliiiiis help. Jag kan inte sova på nätterna.

tisdag, januari 23

Frustrationen tar död på mig

Min kollega har precis snikat åt sig tredje Stieg Larsson-boken i manusform för smygläsning. Snabbt som en vessla stoppade hon ner det i väskan och gick hem. Jag hann inte ens påbörja planen på hur jag skulle droga ner henne (knarkkakor har man ju hört talas om på arbetsplatser) hota henne, böna och be, muta och/eller sno manuset ifrån henne. Hör ni talas om någon som dött stora frustrationsdöden på götgatan ikväll så är det med största sannolikhet jag.

asjklnaefkdfkenf!!!! (läs: JAG VILL OCKSÅ FÖR I HELVETE!)

måndag, januari 22

I love you, Marit

Ikväll tänker jag inte göra något annat än att älska Marit Bergman. Säkert världens bästa människa. Om jag hade en storasyster så önskar jag att hon vore som Marit. Kanske kan hon syskonadoptera mig?

Det här gillar jag med Marit: Hennes musik, hennes
hemsida, hennes kläder, hennes texter och hennes coola namn. Fast kanske allra mest gillar jag att hon är så snäll mot alla unga människor som gillar henne och när ett fan säger ”Å, Marit, du är så bra och har så fin klänning” så svarar Marit typ ”Tack vad du är snäll. Du är också bra och har fin klänning.”

Snäll är min absoluta favoritegenskap.

För att inte tala om freakin' vandrande pinnar

Allvarligt. Det här med att ha fåglar som husdjur. Eh, varför?

Min kompis Karin avslöjade i fredags att hon hade en vit duva när hon var liten. Sick. Den vita duvan fick flyga fritt omkring i Karins rum. Det var ”rätt jobbigt, eftersom duvan bajsade överallt”.

Jag menar:

1. Det är en fågel. Fåglar är otäcka.
2. Det är en flygande fågel. Flygande fåglar är ännu otäckare.
3. Det är en flygande fågel som bajsar överallt. Say no more.

Jag hade också fåglar som husdjur. Två undulater. De fick bölder och dog. Också otäckt.

Barns längtan efter husdjur = sick. Det säger jag nu, yo.

söndag, januari 21

Heroes

Coolt. Jag tror mina bästisar mycket väl kan vara predestinerade att rädda världen. Som i heroes. Det är typ som om de besitter övernaturliga talanger och kan se in i framtiden. Det fattar man ju att det kan vara användbart när världen ska räddas.

I fredags kväll frågade vi till exempel vad de skulle göra i helgen. Åka skidor, svarade de. Vi skrattade rått och pekade på vattenpölarna på Stockholms gator. Höhö, var då hade ni tänkt?

Idag ser det ut som frostmofjället överallt.

Men jag är inte rädd. Jag har sett på tv att man inte behöver bli rädd för människor med övernaturliga talanger. De är oftast goda innerst inne och när man är i knipa så kan de utnyttja sina hjältetalanger och rädda en.


Känns tryggt.

fredag, januari 19

Rix-kändis

I morse var jag med i Rix Morronzoo. Utan att veta om det själv. Händer inte varje dag direkt. Låt mig lotsa er igenom händelseförloppet. Jag gör det så gärna.

Jag är på väg till jobbet.
Telefonen ringer.
Följande dialog utspelar sig:

- Hej, det är Lisa
- Ojdå! Hej Lisa!
- Hej.
- Vi söker Peter Settman.
- Jaha. Då har ni nog ringt helt fel.
- Oj, då får vi be om ursäkt!
- Det gör inget.
- Men visst är han bra, Peter Settman?
- Eller hur!
- Hej då, Lisa! (halvskriker tre röster)
- Hej då.

Jag lägger på. Tänker att det där var skumt. Måste ha varit en radiokanal. Och att döma av exakt hur hysteriska rösterna i bakgrunden lät kan det bara ha varit Rix Morronzoo. Går in på deras hemsida. Hittar det
här. Gör V-tecknet. Känner mig cool.

Jag är radiokändis.

Fräckt.

Hittad efter nitton år i djungeln

Mowglisa. Ja men det var väl fyndigt.

Christ.

torsdag, januari 18

Tunika och henna, sa ni?

Oh crap, jag känner hur jag närmar mig ruinens brant med stormsteg. Varje gång jag går förbi Gudrun Sjödéns skyltfönster och känner ”Nä, här vill jag inte köpa något” faller jag ner på knä och tackar gud. Än är jag inte kulturtant. Men det är verkligen en tidsfråga. Fattar ju vem som helst.

Måste skaffa ung, hipp stilguru i högklackat.

Och nej, stilgurun får inte ha markerade glasögonbågar och samla på trätulpaner.

Förslag.

Snabbt.

Någon?

onsdag, januari 17

I trotsåldern

Ikväll har jag ätit middag med utvalda delar ur Sveriges barnbokselit. Gudibrallan vad jag känner mig som tolv och ett halvt, mitt i trotsåldern och ganska ytlig. Okunnig också. Flamsig. Kanske korkad.

Men men.

Svälj.

Det är ett smutsigt jobb, men någon måste göra det.

SVT: Vi ska utreda det här

Mon dieu. Varför är det ALLTID prat om röstfusk så fort det har var någon omröstning på tv? Melodifestivalen, Idol, Big Brother, ge mig en omröstning och jag levererar dig ett röstfusk. Senast nu idrottsgalan. Lika bra kvällstidningarna trycker upp löpsedlar i förväg i fortsättningen. Var det en omröstning på tv igår sa du? Ja men då så. Skriv något om röstfusk och svenska folket rasar. Det går ju alltid hem.

Tyst nu och låt Sanna Kallur vara glad innan jag blir galen.

tisdag, januari 16

Okej, ni har mat. Men hur gör ni för att läsa bloggar?

Det har visst stormat lite nu igen. Kronobergs län är utan ström. Same old, same old. Jag skickar ett slött sms till mamma och pappa.

”Ni fattar att ni måste säga till om ni har fått ett träd i huvudet och dött, va?”

Svaret kommer under eftermiddagen.

”Klart vi fattar. Vi har inte dött. Vi grillar korv i kakelugnen.”

Tänkte väl.

En helt vanlig tisdag

Hej. Idag har jag snubblat på mina egna fötter tre gånger och tappat sushi på golvet. Hej då.

måndag, januari 15

Det är ett mirakel!

Ha! Jag gjorde det! Jag gick och tränade efter jobbet fast det kändes helt sjukt mycket mer lockande att gå hem. Jag förtjänar farao nobelpris i självdisciplin.

Topp fem i möbler som jag gillar mer än gymutrustning:

1. Soffa att dega i
2. Säng att slappa i
3. Stol att slösitta på
4. Köksbord att luta huvudet mot
5. Golv att lägga sig på

Jo. Golv är en möbel. Jag har varit och tränat så jag bestämmer.

Låt oss hoppas det

Ungefär ett dygn innan vi skulle ha inflyttningsfest gick vår toalett sönder. Helt död. Vi tryckte på spolknappen och det hände ingenting. Liiiite tråkigt just vid ett festtillfälle. Så efter att ha testat allehanda knep gjorde Gustav det enda rätta och drämde näven i toaletten med all sin kraft. Då började den fungera igen. Jag uppskattar verkligen saker som kan lagas med lite gammalt hederligt våld. Gustav också.

– Du, Lisa. Jag har tänkt på en grej. Om du blir lite gnällig, tror du att du funkar på samma sätt då? Att det räcker med om jag slår till dig så börjar du funka som vanligt igen? Eller är du mer komplicerad än en toalett?

Och en som hette Reine också.

46 människor på 55 kvadrat. Det är lagom. Inflyttningsfesten var rolig. Till exempel var det två människor på festen som hette Esbjörn. Bara en sådan sak.

lördag, januari 13

Dagens inköpslista

Nej. Det finns väl ingen anledning att variera sig när man hittat ett vinnande koncept. Bubbel är gott.

fredag, januari 12

Friday I'm in love

Jag har druckit lite rödvin nu och ligger i min säng och läser modetidningar och känner mig lite snurrig och ganska nöjd och imorgon är det inflyttningsfest på götgatan och japp, det var bara det. Helgen blir fin.

Bästa kombon: Spöken och the Smiths

Dagen till ära har jag mejlat lite med John Ajvide Lindqvist (ni vet, författaren till Låt den rätte komma in, Hanteringen av odöda och Pappersväggar). Nej. Vi är inte kompisar. Men ja. Jag vill gärna inbilla mig att vi är det. Han sitter oavsett i sin skrivarstuga och skriver på bok fyra nu. Han har kommit 340 sidor, men har minst 200 kvar. En riktig tjockis. Den ska handla om spöken som citerar The Smiths. Sweet joy! Våren 2008, people. Boka in lästiden redan nu.

torsdag, januari 11

Vad lågt blodsocker kan göra med människan

För ganska länge sedan läste jag en krönika om hur väluppfostrad friidrottspublik är om man jämför med andra sporter. Jag har glömt vem som skrev och var, men andemeningen var ungefär så här: Inget ”Domarjävel!” hörs på en friidrottsläktare. Inget ”Passa då din jävla bög!”. Inte en enda människa skriker i vredesmod åt Carolina Klüft när hon springer på upploppet: ”Spring fortare, jävla hora!”

Jag tyckte krönikan var rolig. Jag berättade om den för min familj. Och ungefär i den vevan spårade det ur. Nu för tiden kan det mycket väl hända att någon ohängd unge i familjen Bjärbo gastar ett kärleksfullt ”Diska fortare, jävla hora!” till mamma där hon står i sitt anletes svett vid diskbänken. Och jadå, det har hänt att lillebror har fått gulligt ett ”Duscha snabbare din jävla bög!” kastat i ansiktet.

Alltså är det inte ett dugg underligt av mig att jag precis (i mitt tillstånd av akut vrålhunger) slog mig själv på kinden och skrek ”Laga maten snabbare din jävla hora!”. Fast jag är hemma själv.

Visst?

Jag vill läsa alla tio

Det här får mig att gråta blod. Dels för att det givetvis är extremsorgligt att Stieg Larsson dog väldigt ogammal och lämnade efter sig en arvstvist. Det är också sorgligt att hans böcker säljer mest i Sverige just nu, men själv fick han aldrig uppleva succén. Men kanske allra mest stör det mig något ohyggligt* att veta att det fanns tio delar (TIO delar!) planerade i deckarserien om Mikael Blomqvist och Lisbeth Salander, och att åtminstone sex av dem kommer aldrig att få se dagsljuset. Jag hade velat läsa dem alla och nu får jag inte det. Uuäääähhhh!

*Yep, jag är en självisk och ond människa. Förlåt.

onsdag, januari 10

Alla dessa valmöjligheter

Bajs också. Jag har hunnit ifatt alla tv-serier jag tittar på. Inga nya avsnitt kvar. Måste hitta nytt knark. Vilken ska jag välja? Jag tänker House, men vacklar i beslutet. Vägled mig, o kära bloggosfär.

tisdag, januari 9

Carolina Gynnings bröst

Det här med att Carolina Gynning ska sälja sina bröst ger mig ingen ro. Det finns så många frågor. Så få svar. Även om jag utgår från att det faktiskt inte är själva brösten hon ska sälja utan implantaten så fattar jag faktiskt inte. Jag kan i och för sig inte så mycket om implantat. Det kan vara därför. Jag hoppas att det är därför.

I mitt huvud ser jag hur någon sitter vid datorn hemma och surfar runt bland sakerna på ebay. Blir lite sugen på Carros bröst. Börjar buda. Vinner. Väntar på posten. Får hem något som mest ser ut som två slemmiga och blodiga geléklumpar i ett vadderat kuvert. Låter dem torka tills de är helt stela. Ställer dem i bokhyllan. Graverar en skylt: Carolina Gynnings bröst. Stretchar lite och går för att dricka sitt morgonkaffe.

Och jag menar, vem GÖR något sådant?

Ingen ro.

Det retar mig!

Allvarligt. Att Ebba von Sydow har slängt sig med ciaoandet en längre tid är ju inget nytt. Men sedan när blev det okej för verkliga människor och riktiga vänner att avsluta telefonsamtal med ett käckt ciao? Det finns massor av svenska fina avslutningsfraser att använda sig av. Till exempel:

1. Hej
2. Hej då
3. Adjö
4. Farväl
5. Vi hörs
6. Puss
7. Ha det
8. Jävla idiot
9. Håll käften
10. Lägg på nu då för fan

Samtliga bättre än ciao.

Så var det med det.

À bientôt!

måndag, januari 8

Gratis påtår

Som vi alla vet: En fika är inte en fika bara för att man fikar och dricker kaffe. En fika blir inte en fika förrän man sitter kvar långt efter det att kaffet är slut och ältar livet med sina ultrabästa kompisar i bästa gymnasieanda. Helst ska man röka tvångsmässigt också, men eftersom det 1. Är rökförbud på alla caféer nu för tiden och 2. Jag inte röker så blir det ju som det blir med den saken. I frustration river man sönder pappersservetter istället.

I helgen har jag klarat av två sådana här old-school-fikor. Härliga tider. Man mår skit av dem för man dricker för mycket kaffe, pratar sig hes om saker som man kanske eventuellt borde ha varit tyst om och blir rastlös ända in i själen, men jag älskar dem ändå besinningslöst. Borde old-school-fika mer. Ett nyårslöfte så gott som något.

En journalistisk mardröm

Jag svär. Den dagen jag händelsevis blir satt på att intervjua Carl Bildt om något... då kissar jag på mig av rädsla. Han verkar så osnäll. Jag är rädd.

söndag, januari 7

Well hello mr Law

Ja ja ja, jag veeeeet att jag sa att jag skulle laminera listan för evigt. Men det var liksom innan jag var och såg "The Holiday" på bio. Ah! Vilken underbar upplevelse!
Jag lyckades med nöd och näppe hålla mig från den skaran av gymnasietjejer som suckade och åååade så fort Jude Law zoomades in i närbild (i snitt varannan sekund av filmen). Men det var knivigt.

Jude måste upp i topp. Det finns inget annat alternativ.

Frisk luft? När man kan få Lost?

Det ÄR knark i Lost. Det måste vara det. 12 avsnitt sedan i fredags och nähäe då, jag har inga planer på att sluta. Fyrkantiga ögon är sniggt.

fredag, januari 5

Trälar med pärlplatteintresse efterlyses

I'm telling you - det absolut värsta med att komma på idéer är att man måste genomföra dem sedan för att man inte kan sluta tänka på dem. Nu har jag till exempel kommit på att jag jättejättegärna skulle vilja ha en gigantisk pärlplattetavla på väggen. Vi snackar två gånger två meter pärlplatta. Snygg som stryk med lyftkranemotiv i svartvitt. Å, det skulle jag vilja ha.

Alltså. Vad jag verkligen skulle behöva nu är ett gäng trogna trälar som brinner för pärlor. Var hittar man sådana?

torsdag, januari 4

Undrens tid är inte förbi

Dra mig baklänges på en liten släpvagn!

Ikväll har jag och Elin så gott som skrivit färdigt bok två.

Det finns inga gränser för hur mycket jag förtjänar att titta på fyra avsnitt av Grey's Anatomy just nu.

Pigg som en stendöd mört

Det är nytt år. Jag har varit ledig från jobbet tio dagar i streck. Jag är utvilad. Jag vaknar automatiskt varje morgon klockan 06.30. Jag hoppar upp ur sängen och stretchar lite. Jag ler strålande mot min egen spegelbild. Jag joggar en runda i soluppgången, går ner i spagat och voltar ut till frukostbordet. Det är så härrrrrligt att vara igång igen efter helgerna!

Hadu. Att det är.

Det hurtigaste jag gjort det här året är att bända upp mina ögonlock med kofot varje morgon och släpa mig själv i håret ut till duschen.

Och här sitter jag nu och autistvaggar i ett hörn på jobbet och försöker återhämta mig efter dagens chockinsikt.

Man måste faktiskt lyfta armarna för att knappa in ord på tangentbordet.

onsdag, januari 3

Och jaaaaaaa då

Jag inser till fullo att föregående inlägg mycket väl kan ha varit all time low på den här bloggen. Men jag fryser och har tråkigt och det är skitlångt till sommaren. Vad gör man inte.

Hela listan

Nu har jag tänkt klart. Här kommer den. Min Lista. Mina fem kändisar som jag får ligga med utan att det räknas som otrohet, visst Gustav, visst?

1. Jake Gyllenhaal

För att, bara.

2. Jude Law

Okej, han är en otrogen skitstövel. Men han är ändå snigg.

3. Johnny Depp

Ja men givetvis. Jag är ju inte dum i huvudet.


4. Wentworth Miller

Han är en hejare på att smita från fängelser OCH han är snäll. Klart grabben ska vara med på listan!

5. Adam Brody

Alright, han är en pojkspoling. Men det är min lista och jag bestämmer. Jag kan väl få käka flingor ihop med honom i alla fall? Det verkar så trevligt.


Nu laminerar jag den för evigt.

Så klart ni måste ha en Lista

Vi hade fest på jobbet för ett tag sedan. Jag tyckte att det var ett ypperligt tillfälle att avhandla det här med Listan. Det gör ju alla när de börjar på nya jobb. Så klart. Alltså svepte jag i mig ett glas vin och krävde alla på ett svar. Yo people, vad har ni för Lista? Till min stora förskräckelse skakade folket bara på huvudet. Vadå för lista? Har den nya tjejen blivit galen?

Sådant här gör mig så trött.

Det fattar väl vem som helst att alla måste ha en Lista, precis som i Vänner. Fem kända personer som man får ligga med utan att det räknas som otrohet. Det är en outsinlig källa till givande diskussion på jobbet.

Alltså tycker jag verkligen, från djupet av mitt hjärta, att ni alla borde ta en minut eller två åt att fundera över det här. Ge mig fem namn. Ge mig dem nu. I utbyte lovar jag att ge er min Lista med tillhörande bilder inom kort. Jag måste bara ha ångest lite till över de där som halkar in och ut på fjärde och femte plats beroende på humör.

Det är viktiga grejer det här ju.

tisdag, januari 2

Löften schmöften

Alltså, jag måste bara kolla en grej. Alla de där tolv tusen tankarna som jag har inlett med "Nästa år, då ska jag XXX" på sista tiden... Är det meningen att jag ska genomföra dem nu?

I så fall har jag missat att ta med det i beräkningarna.

Doh!

måndag, januari 1

Tar du fram såssnipan, älskling?

I jisse namn. Finservis, kristallglas, vinkaraffer, silverbestick, linneservetter och uppläggningsfat.

Förmodligen är jag och Gustav egentligen två åttioåringar förklädda till folk i yngre medelåldern.

Festligt.

Smakade exakt som sockerärtor

Igår var det nyårsafton.
Nyårsafton är roligt.
Vi hade roligt.
Väldigt, väldigt roligt.

Men jag undrar lite varför vi åt tulpaner mitt i natten.

Gott nytt år

På en skala ett till tio får år 2006 betyget 5,6 i medel av festdeltagarna på vår nyårsmiddag. Inget annat att göra än att höja glasen och skåla.

För ett synnerligen helt okej år, strax över medel.


Och då drog ändå min åtta upp snittet från 3,75.

Kom igen 2007, det här borde bli en lätt match.